Jag fick en kommentar på facebook som sårade mig. Avsändaren menade att såra. Det var uppenbart.

Min första impuls är att låtsas som om det hänt. Bara ignorera. Nästa impuls är att attackera tillbaka.

Det krävs en hel del för att inte attackera tillbaka. Jag känner hur gärna jag vill, att jag tycker att jag har rätt.

Nästa impuls är att tycka synd om mig själv. Att göra avsändaren till en förövare och jag kan få gå in i självupptagen offermentalitet.

Det krävs ännu mer att inte falla i den fällan. Det skulle vara så skönt att tycka synd om mig och jag vet att jag skulle få medhåll från andra.

Jag tar djupa andetag, blundar och sitter med obehaget av att ha blivit offentligt kritiserad.

Sedan svarar jag med så lite laddning och så mycket vänlighet jag kan.

Efter det andas jag, och flyr in i tv tittande en stund. Det hjälper inte.

Det som hjälper är att meditera, göra yoga, skriva rädsloinventering, dela med mina affärskompisar, säga det jag håller tillbaka. Sakta släpper det och jag känner friheten att vara som vi är – både jag och avsändaren.

Hur gör du när du blir kritiserad offentligt? 

Övning

Kom och häng med oss!

Det finns en plats kvar!

För godhjärtade coacher som vill göra skillnad! Nu med ett grymt projekt där vi kan göra skillnad på global nivå!

Klicka här:

https://mailchi.mp/6700b462d3d7/extendedgoraskillnad

Comments